Posts Tagged ‘politik’
Politiska block är förlegade – dags för 3D-politik
Wednesday, June 10th, 2009
June 10th 2009
Joakim Jardenberg skriver en vettig argumentationsövning angående höger och vänsterpolitiken. Jag har själv efterlyst något liknande i en del forum.
Det som jag tycker om med de partier som kallas “enfråge” partier är att de oftast tar avstånd från den traditionella skalan mellan höger och vänster, då det rent simplifierat rör sig om marknadsekonomi vs planekonomi eller kommunism vs fascism. Jag tror dock modellen är helt fel. I rent konkreta fall så rör det sig om en cirkel där de extrema ytterligheterna fascism och nationalsocialism ligger så nära varandra att de kan jobba ihop. Det behövs helt enkelt en ny skala i tre dimensioner.
Som motpol till den traditionella skalan har det uppstått vad som kallas för “politisk kompass” där andra ytterligheter har målats in på 2D skalan, vanligtvis representerat av statlig kontroll i norr och anarkism i söder. Denna modellen har funnits sedan 1950-talet, så den är väl etablerad. Jag tror ändå att det dags att utveckla detta med fler ideologiska ståndpunkter i tre dimensioner.
I slutändan tror jag att en sfär/glob/boll skulle vara det bästa sättet att presentera politik på. Det ger utrymme för att ge en mer detaljerad bild av politiken. Kanske för detaljerad. En kub kanske skulle vara ett bra första steg, då man har ett begränsat antal punkter och motpoler och kan delas in i mindre rutnät som kan underlätta förståelsen av var man befinner sig.
Utan att gå in på detaljer av vilka motpolerna ska vara, då det finns en hel sjö av olika politiska ideologier, så tror jag också detta skulle vara nyttigt för både allmänheten och de politiska partierna själva så att de faktiskt står fast vid sina ideologier. Annars finns ju risken att partiernas namn inte längre är en korrekt beskrivning av dem, vilket kommer ge helt fel signaler till medborgarna.
Tänk dig själv om du röstar på “frihetspartiet” men att de egentligen står för total statlig kontroll och noll personlig frihet enligt någon sjuk 1984-inspirerad logik. Eller varför inte ett “arbetarparti” som flörtar mer med storföretagen än med arbetarna (som brittiska labour). Om något skulle en sådan skala vara mycket mer representativ och korekt, och förhindra att politikerna går ut med vallöften som de aldrig har för avsikt att hålla, bara för att få röster från motpolen.
Skjuter jag mig själv i foten?
Friday, June 5th, 2009
June 5th 2009
Jag undrar om inte Rick Falkvinge har rätt i sin dystopi. Jag undrar nu om jag inte skadar mina egna intressen genom att offentligt stödja Piratpartiet på min blogg.
För tillfället söker jag arbete, vilket jag gör cirka 7 timmar per dag. Detta har jag gjort under de senaste 45 dagarna, vardag som helg. Att söka nytt arbete är ett heltidsjobb.
Är jag inte ett praktexempel på vad AF vill ha?
Jag brinner också för frihet, integritet och demokrati både politiskt och ideologiskt, och bestämde mig på ett tidigt stadium att blogga om detta, för många ingrepp i vår personliga frihet som inträffat de senaste åren.
Jag tror dock att jag får omformulera mitt tänkande, och dölja mina politiska åsikter, då jag kanske skrämmer bort potentiella arbetsgivare.
För alla som läser tidningar vet att pirater är
- Lata snyltare
- Laddar ner olagligt material
- hyser sympatier med pedofiler och stödjer people trafficking
- Inte är ett riktigt parti
- oseriösa
- en säkerhetsrisk
Det är så man utmålas även om man aldrig laddar ner något olagligt, är politiskt engagerad och har god personlig integritet. Jag är också en stor förespråkare för Open Source, och utnyttjande av lagliga tjänster för nedladdning som har bra marknadsintresse. Inte heller tycker jag om pedofiler eller people trafficking – men det är väl ändå åsikter som är ganska självklara?
Är folk verkligen så rädda för piratpartister att det pågår en utgallring av folk med vad företagen anser vara åsikter som kan skada företaget?
Ska jag behöva vara rädd för att stå för mina åsikter som jag är stolt över? I dagens samhälle är personlig rakrygghet något som har fått stryka på foten, med alla politiker som svänger allt för att få röster. Ingen säger vad de menar, och de menar sällan vad de säger.
Jag har alltid ansett mig själv vara brutalt ärlig och rättskaffens – något som mina tidigare medarbetare och arbetsgivare har uppskattat. Tycker jag något är ogenomtänkt så kommer jag säga det på ett diplomatiskt sätt, för annars sköter jag inte mitt jobb ordentligt.
Ska jag nu efter 14 år behöva ändra på detta?
Kommentarer mottages tacksamt.
Aftonbladet jagar piratpartister
Wednesday, June 3rd, 2009
June 3rd 2009
Sällan man får läsa en sådan fullkomlig hetsjakt på alla piratpartister, under flaggan av “undersökande” journalistik. Jag är inte riktigt säker på vad som har hänt men Aftonbladet har hetsat upp sig mer över Piratpartiet än The Sun hetsat upp sig över pedofiler:
- Piratpartiet vägrar avslöja vilken grupp de vill tillhöra | EU-valet | Nyheter | Aftonbladet.
- 4,6 miljoner för att inte bry sig
- Hatten av för pr-genierna i Piratpartiet
Lena Mellin ställer sig sedan frågan “Varför rösta på ett parti som gör väldigt lite? Och som inte ens när de gör något har en verklig chans att göra skillnad?”
Jag visste det skulle bli svårt när jag bestämde mig för att bli piratpartist, men det genomsyrande ogillande jag kan läsa i etablerad media och från andra partier där svartmålningen når till närmast omoraliska höjder.
Här är argumenten mot Piratpartiet
- Det är ett enfrågeparti - det är MP, C, KD också. Piratpartiet driver faktiskt flertalet frågor så som begränsning av upphovsrätten, borttagning av patent, och ökad säkerhet för EUs medborgare och minskad korporativism.
- De bryr sig bara om online frågor. – Sen när är patentfrågor och upphovsrätt onlinefrågor? Brevhemligheten och säkerheten för kommunikationer sträcker sig till posten och brevduvor också.
- De är lata jävlar som bara vill ladda ner gratis – Nej, majoriteten är för begränsande av ingrepp i den personliga integriteten, för utökad demokrati och informationsfrihet. Förändring av patent
- De hyser ingen åsikt i andra frågor – PP hyser åsikt, men kohandlar bort det till fördel för att främja sina egna frågor. De fokuserar på det som de är bra på.
- De har ingen åsikt om prostitution, drogpolitik, barnporr och annan brottslighet – därför stödjer de automatiskt denna brottslighet - Bara för att man har som ståndpunkt att inte uttala sig i andra frågor betyder det inte att man automatiskt stödjer Hells Angels. Det är bättre än de etablerade partierna som helomvänder i integritetsfrågor när det är val och sedan gör tvärs mot vad de sagt deras agenda är.
- Deras politiker tänker inte sköta sitt jobb – Jo, de tänker göra som andra politiker – genom kohandel på de frågor där de inte har något partiprogram. På samma sätt som att MP inte driver frågor för att öka konkurrensen eller om kristendomsundervisning ska finnas i skolpolitiken.
- Deras politiska ledare har sex med flera partners – och detta är fel för att???
- Deras politiska ledare bryr sig inte om att städa ofta – återigen, brydde mig inte heller om detta då jag inte röstar på deras städprogram.
- Det är en bortkastad röst för de är för små för att göra någon skillnad – Varför är då alla så rädda att de ska få röster?
Piraternas engagemang
Tuesday, April 21st, 2009
April 21st 2009
Politikerbloggen » DEBATT: “Svårt mäta graden av engagemang hos Piratpartiet”.
Jag hittade detta inlägg genom Piratpartiets hemsida. Väldigt glad också åt detta.
För att bekräfta några fördomar som presenterats av både debattören och andra inlägg i dess kommentarer:
- Ja, Jag jobbar inom IT.
- Ja, Jag vill inte ha lagar som IPRED, ACTA, FRA och datalagringsinitiativet.
- Ja, Jag har tröttnat på övriga politiska partier.
- Ja, Jag använder fildelningsprotokoll – både privat och yrkesmässigt.
- Jag gick med i Piratpartiet så fort jag kunde, men blev guldpirat först nu i vår.
- Vill jag att folk ska använda det jag gjort utan att betala för det? Javisst, jag har redan fått betalt en gång för det jag gjort tillgängligt. Eller så delar jag sånt som jag vill ge bort.
Gör detta mig till mindre politiskt engagerad än en undersköterska som röstar på Moderaterna?
Piratpartiets uppgifter om medlemskap kanske skall tas med en nypa salt, men det skall också andra partiers statistik.
Skall man ta piratpartiet mindre seriöst för att de fokuserar på ett antal kärnfrågor istället för att flirta med den breda massan, eller för att de inte har ett intetsägande namn som Moderaterna (de återhållsamma) Socialdemokraterna (umgänges och folkstyrepartiet) eller folkpartiet (folkpartiet). Är Piratförlaget mindre seriöst än Bonnier? Ett namn gör inte något mindre seriöst än det som förespråkas.
Att vara piratpartist innebär att man tar ett steg utanför den klassiska skalan höger-vänster som aldrig enas officiellt.
Piratpartiet ligger inte på den traditionella politiska skalan höger-vänster, utan väldigt långt söderut på skalan statlig kontroll-anarki. Det är så som jag ser det. Vi vill att individen inte skall kontrolleras av staten när inget brott har begåtts. Privatlivet SKA vara helgat. Vi tycker att upphovsrätten bör skrivas om, inte förstärkas, då den enbart gynnar rättighetsinnehavare och inte kulturskapare. Patent är överklassat och förhindrar innovation och nyskapande.
Patent, Privatliv och upphovsrätt. Tre enkla frågor som våra vanliga politiker ser som mindre värda än viktiga frågor som arbetsmarknadsprogram, försvarsmakten och gräl sinsemellan om hur sjukvården ska utvecklas.
Jag vill hävda att Patent, Privatliv och upphovsrätt är lika viktiga, och berör ALLA, precis som ovan nämnda övriga frågor.
Vill ni läsa mer, http://www.piratpartiet.se/politik, varsågod.
Främsta anledningen till att jag stöder Piratpartiet? De är som jag och byggs nedifrån, något som gamla politiska partier verkar ha glömt bort med sina yrkespolitiker. Vi är vanliga människor, och kan diskutera med både ledningen och sinsemellan direkt, utan sekreterare och hinder i vägen. Vi är ett nytt parti, organiserat på ett nytt sätt. Vi är pirater på den politiska marknaden som erbjuder ett alternativ. Vi må vara små, men vi kan påverka ändå. Det gör oss till pirater – inte för att vi vill ladda ner gratis, utan för att vi kör utanför etablerade kanaler.
Johan Hakelis vet inte vad han talar om
Wednesday, April 1st, 2009
April 1st 2009
Jag har varit nyfiken på vad gammelmedia skulle rapportera om Ipred. Vad ska journalister och krönikörer tänka?
Om man ska tro Johan Hakelis kolumn i Aftonbladet som jag hittade via Calandrellas blog där han säger “Låt mig vara den förste som påpekar att jag inte är särskilt inläst på Ipredlagen. Sannolikt har den en massa svagheter, eftersom politiker varit inblandade. Men låt mig också vara den förste som påpekar att jag fullständigt skiter i det. ” – så lär de snart vara utan jobb.
Jag vet inte ifall han bara vill ha uppmärksamhet, var full när han skrev inlägget, eller ifall han kör med skygglappar framför datorn. Nej, detta är inget personangrepp, men däremot måste jag ifrågasätta om hans tankegångar var riktigt klara då han uttrycker sig såpass provocerande i sin kolumn:
“Små spinkiga Joltcola-pundare kommer att släpas in i bolagskällarna och få fjunskäggen dragna, strå för strå. Det hotfulla ploppandet av iPodlurar, med rå kraft slitna ur späda hörselgångar, kommer att eka genom landet.”
Nåja, alla har rätt att tycka som de vill.IMHO verkar inte karln inte har läst på sitt ämne, utan sitter och tycker och tänker och formligen spyr galla över vad han anser vara ett “ungdomsfenomen”.
“Jag har varit en själv. Det vill säga en hånflinande, struttande bäbisrebell med långfingret i allas nyllen och en krystad ideologisk förklaring till allt som är bekvämt och verkar kul. Sedan fick jag riktig skäggväxt.”
Grattis. Det är inte det som Ipred handlar om. Det är ursäkten som användes för att införa lagen. Så låt mig spy galla ett litet tag.
Vad blogg-världen som har läst sig in på ämnet tycker är ganska uppenbart: Ipred är en dålig idé, dålig lag, kraftlös och lägger allt för mycket kraft hos privata intressenter.
Som privatperson har jag ingen rättighet att driva mina egna utredningar, föra register över folk utan deras godkännande som jag antar har gjort något mot mig, eller driva folk till domstol över påstådda brott som de sedan måste bevisa sig själva oskyldiga till. Jag har inte heller rätt att skicka kravbrev eller hota med påföljder om jag inte får mina pengar.
Så varför har nu privata bolag fått denna rätten, bara för att de äger rättigheterna till populär (och inte så populär) media som delas på internet? Märk väl, det rör sig inte om upphovsmännen i de flesta fall, utan rättighetsinnehavarna.
Storskalig fildelning av upphovsrättsskyddat material är fel. Det kan jag hålla med om. Det vet vi! Fram tills förra året fanns egentligen inga andra alternativ.
Det är där problemet har legat hela tiden: alternativ till gratis.
Tillgång och efterfrågan är vad som driver marknadsekonomin. Är ett pris för högt, för vad man anser en vara är värd, och där säljaren totalvägrar att förse sina kunder med vad de verkligen vill ha, ja då går man helt enkelt någon annanstans.
För tillfället får man bättre kvalitet, fler format, snabbare distribution och bättre pris på den svarta marknaden. Varför skulle någon betala för högt pris för en sämre produkt?
Att stifta lagar som på ett verkligt sätt bryter mot både mänskliga rättigheter och Sveriges grundlag för att tillgodose privata intressenter är något som ingen i Sverige, speciellt inte dess politiker borde ställa sig bakom. Tyvärr har detta nu hänt iom Ipred1.
Ipred1?
Japp, det är redan en version 2 på väg, med mycket mycket värre saker i tankarna.
Och slår man sedan samman Ipred med de övriga nya påfunden ACTA, datalagringsdirektivet (telecomföretagen ska lagra all data om var, när hur och vem vi kommunicerar med), och övriga förslag för inskränkningar av användning och kommunikation – ja då blir det jäkligt skrämmande. Det är därför vi vill riva upp Ipred. Vi skiter i fildelning av upphovsrättsskyddat material (även om det började med det). Det handlar om våra mänskliga rättigheter att inte vara avlyssnade, övervakade och utan privatliv.
Inte bara för Jolt Cola-pundare, utan för dig, mig, och Jan Hakelius med.
Att vara en idiot är en rättighet
Tuesday, March 31st, 2009
March 31st 2009
Läste just Christian Engström (PP) blog om hur vem som helst ska ha rätt att tycka och uttrycka sig hur de vill. Något jag helt står bakom. Det verkar som om alla regeringar i västvärlden har drabbats av just ett akut fall av idioti. Har politiker rätt att uttrycka sig hur de vill? Jovisst, tyvärr så är de också vana vid att bli tillsagda via partipiskan vad och hur de ska tycka, att de inte vågar säga mot idéer som är rakt uppåt väggarna?
Vad ska man göra när politikerna börjar bestämma vad och hur saker och ting får sägas? Vad kommer härnäst? Förbud att kritisera politikerna som gör dumheter? I dagens mediasamhälle, där vi alla kan uttrycka oss så vem som helst kan läsa och höra vår röst, vilket såklart leder politikerna in på att totalövervaka ALLA, då det skulle vara omöjligt att hitta de enstaka bråkmakarna.
Förbud mot “terrorist-material” på internet kan låta som en bra idé, men i det långa loppet omöjliggör det också för folket att ställa sig mot sina regeringar. Den enes terrorist är den andres frihetshjälte. Se bara på IRA. Deras militanta metoder kan ses som motbjudande för utomstående, men på Irland hade de stort stöd som möjliggjorde deras fortsatta kamp på Nord-Irland. Jag själv som London-bo var med om tre bombningar i deras namn, och sedan en bombning av Al Quaida. Man får inte glömma bort att terrorism är ett tve-eggat svärd, och beror helt på vår ståndpunkt.
I förlängningen, vart ska denna censur-hets leda? Vad mer ska våra politiker tycka till och bestämma för vårt eget bästa att vi inte kan hantera själva? Moralpanik över serier, dataspel, porr och våldsamma inslag på TV?
Jag tänker rösta på Piratpartiet både till EU-valet och till riksdagsvalet. Det är dags att markera, att inskränkning av yttrandefrihet är inget som man ska ta lätt på. Vi alla har en rätt att vara idioter ibland.
Vote Pedro!
Friday, March 20th, 2009
March 20th 2009
Correct. For all cultures in democracy, the status quo of larger parties need to be broken. Surprise the F out of them and actually vote for a party which you belive in.
Many people who vote make their decision on
a. My mom and dad voted like this
b. I have always supported party X.
c. My friends vote X and they will hate me if I vote any other way
d. I actually believe that they will change in due time, so I would like to keep them in power
e. The party I would like to vote for won’t “win” and make a difference. I’d rather vote for a winner.
Answers to these things are
a. Grow up you big momma’s boy! Move out from their house then.
b. Times change, so do values. If the values do not correspond.
c. Vote the way you like and then lie to your friends. Easy. Or grow some backbone and stand up for your beliefs.
d. Parties are neither good nor bad. They only listen to voter numbers every four years.
e. It is not about winning or losing! It is about making a bloody stand! Vote liberal, vote communist, vote conservative, vote right wing, vote Pedro for all I care, but do not vote on the most popular party just because you want to belong to “the winning group”. School elections work that way. Reality doesn’t.
Whew, that was a long tirade.
